Legislator Giurisprudenza & Legislazione
B 2291-12 Generato dall'IA

Swedish court reduces cocaine smuggling sentences based on HSD's guidelines regarding drug type, quantity, and organizational role.

Numero d'incarto B 2291-12
Autorità giudiziaria
Giurisdizione Svezia (SE)
Data della decisione
Esito del giudizio Parzialmente accolto (Partially Allowed)

Sintesi Legislator

Generato dall'IA

The Court of Appeal partially overturned the District Court's sentences for three individuals convicted of cocaine smuggling. The court found that while the defendants' roles varied, the high purity and large quantity of cocaine necessitated the upper tier of the sentencing scale. Consequently, the court adjusted the terms to reflect specific differences in individual culpability and the extent of their involvement in the organized operation.

Regesto Legislator

Generato dall'IA

NJA 2012 s. 144; The court must consider drug type, quantity, purity, and the defendant's specific role within the organization when assessing criminal liability for drug trafficking, rather than relying solely on quantity.

Parole chiave

Generato dall'IA
cocaine smuggling sentencing guidelines drug quantity organizational role criminal liability Swedish law NJA precedent traffico aggravato di cocaina

Disposizioni normative citate

Generato dall'IA
NJA 2011 s. 357
Hovrätten: Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2011 s. 357 uttalat att arten och mängden av den narkotika som en tilltalad har befattat sig med självklart är en faktor som är viktig vid straffvärdebedömning i narkotikamål (p.
NJA 2012 s. 144
I Högsta domstolens dom i NJA 2012 s. 144 p.
Generato dall'IA

Ti chiedi come si applica questa sentenza alla tua fattispecie?

Analizza questa decisione insieme alla legislazione federale e cantonale, ai commentari e alla giurisprudenza successiva in Legislator AI.

Apri in Legislator →

Testo completo

Kokain, 4 kg

Hovrätten: Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2011 s. 357 uttalat att arten och mängden av den narkotika som en tilltalad har befattat sig med självklart är en faktor som är viktig vid straffvärdebedömning i narkotikamål (p. 22). När det gäller de övre delarna av straffskalan för grovt brott får dock enligt Högsta domstolen tabeller utifrån art och mängd anses fylla en begränsad funktion (p. 28).

I Högsta domstolens dom i NJA 2012 s. 144 p. 14-16 anges faktorer, vid sidan av sorten och mängden narkotika, som domstolen i tidigare avgöranden har ansett påverkar straffvärdet. Som förmildrande har ansetts bl.a. att brottsligheten haft ett samband med den tilltalades eget missbruk, att verksamheten legat förhållandevis långt ifrån delaktighet i den organiserade och ofta internationella narkotikahandel för vilken de övre delarna av straffskalan främst är avsedda, att verksamheten inte har sträckt sig över någon längre tid, att den försäljning som det varit fråga om har varit begränsad till bekanta och att det saknats vinstsyfte. Som försvårande har ansetts bl.a. att hanteringen avsett och syftat till en förhållandevis omfattande handel med narkotika, att verksamheten varit ägnad att ge en inte obetydlig ekonomisk vinst och att de tilltalade inte stått främmande för en fortsatt och utvidgad handel.

I sistnämnda rättsfall (p. 18) har Högsta domstolen uttalat att enbart mängden i allmänhet inte bör föranleda bedömningen att straffvärdet motsvarar ett fängelsestraff som sträcker sig mer än några år över minimistraffet för grovt brott. Dock måste enligt Högsta domstolen den betydelse som tillmäts mängden narkotika tillåtas variera något med preparatets farlighet.

Beträffande straffmätningen i förevarande mål kan inledningsvis följande allmänna överväganden göras. Kokain tillhör de allra farligaste narkotikasorterna och här har osedvanligt stora mängder av den drogen hanterats. Av utredningen får också anses framgå att det i målet aktuella kokainet nästan uteslutande har haft en renhetsgrad som måste betecknas som synnerligen hög (jfr rättsfallet NJA 1998 s. 512). Redan det nu anförda motiverar enligt hovrätten en tillämpning av den övre delen av straffskalan (jfr ovan nämnda NJA 2012 s. 144 p. 21). Även om åtalen för grov narkotikasmuggling har lämnats utan bifall är det enligt hovrätten också uppenbart att det i målet är fråga om sådan organiserad och internationell narkotikahandel för vilken just de övre delarna av straffskalan främst är avsedd. Med hänsyn till det anförda står det också klart att hanteringen avsett och syftat till en omfattande handel med kokain och att verksamheten varit ägnad att ge en mycket stor ekonomisk vinst.

Vad särskilt gäller P utmärker han sig för det första på så sätt att han tagit befattning med klart mer kokain än de andra tilltalade (bl.a. förvaring och innehav av ca 46 kg kokain). Lika med tingsrätten anser även hovrätten att P måste ha haft en hög ställning inom den organisation som ligger bakom narkotikahanteringen. Påföljden för honom bör därför bestämmas till fängelse 10 år och tingsrättens dom (fängelse 14 år) ändras i enlighet med detta.

Beträffande Vl, N och Vo finns det stöd i utredningen för att de kontinuerligt under den tiden som spaning pågick hade kontakt med varandra. Beträffande Vo kan särskilt konstateras att han vid flera tillfällen har träffat Vl och N i Malmö samt haft telefonkontakt med dem. Han har vidare vid själva förvärvet av ca 4 kg kokain och transport av detta enligt hovrätten agerat minst lika självklart som Vl och N. Det finns därför inte skäl för att endast beteckna Vo som kurir. Dock får det som tingsrätten funnit anses klarlagt att Vl och N i nu nämnd ordning har haft mer framträdande roller än Vo.

Med hänsyn till det anförda instämmer hovrätten i den straffmätning som tingsrätten har gjort beträffande Vl (fängelse 8 år) och Vo (fängelse 7 år). Dock anser hovrätten att straffvärdet för N:s samlade brottslighet är lägre än vad tingsrätten har kommit fram till. Hans straff bör i stället bestämmas till fängelse 8 år och tingsrättens dom (fängelse 10 år) ändras i enlighet med detta.