Legislator · Sweden — National Legislation
DE · FR · IT · EN Analyze in Legislator
1913:380 SE

Kungörelse (1913:380) om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning m.m. i Sverige

9 Articles / Provisions · Sweden — National Legislation
Open official source ↗ Machine-readable Markdown (.md)

Table of Provisions (9)

Statutory Text (9 Provisions)

SFS 1913:380 Finansdepartementet 1913-12-31

Ansökan om tillstånd som avses i 1 § mom. 2 göres hos skattemyndigheten i det län där tillställningen eller verksamheten skall äga rum. Ansökningen skall innehålla, i fråga om i utlandet bosatt fysisk person, uppgift om nationalitet, namn, ålder och hemvist samt postadress här i landet och, i fråga om i utlandet hemmahörande juridisk person, uppgift om firma, hemort och postadress. Vidare skall ansökningen innehålla uppgift om tillställningens eller verksamhetens beskaffenhet, tiden för vilken tillstånd sökes, den tid på dagen, den eller de orter och i förekommande fall den lokal, där tillställning är avsedd att äga rum. Vid ansökningen skall fogas, i huvudskrift eller styrkt avskrift, pass eller annan legitimationshandling rörande den som ansökningen avser, om denne är skyldig att vara försedd med sådan handling. Ansökningen skall dessutom innehålla, i fall som avses i 4 § 1 mom. förordningen (1908:128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, uppgift om antalet tillställningar för varje dag, inträdesavgifter eller andra vid tillställning förekommande avgifter, antalet åhörar- eller åskådarplatser samt, i fall som avses i 2 eller 3 mom. samma förordning, på heder och samvete avlämnad uppgift om beskaffenheten av den ersättning som varje i utlandet bosatt fysisk eller där hemmahörande juridisk person skall erhålla samt beloppet av dylik ersättning eller andelens storlek och sättet för inkomstens beräknande. Förordning (1990:1239).

SFS 1913:380 Finansdepartementet 1913-12-31

Om hinder ej anses möta för det sökta tillståndet, skall skattemyndigheten meddela tillståndsbevis, för varje gång gällande för en tid av högst tre månader. Tillstånd i fråga om fysisk person får icke avse annan än den, som äger rätt att vistas här i landet, och icke meddelas för längre tid än berörda rätt består. I fråga om den, som skall anordna eller medverka vid tillställning eller utöva artistisk verksamhet för ljudradio eller television under sådana förhållanden att han kan anses innehava anställning i annans tjänst, får tillstånd beviljas allenast därest han äger antaga eller innehava sådan anställning under den tid och å den ort ansökningen avser. Ej må tillstånd meddelas, därest bevillningsavgift, som på grund av förut utfärdat tillståndsbevis skall vara erlagd, icke blivit behörigen inbetald. Tillståndsbevis skall innehålla, förutom uppgift angående de fysiska eller juridiska personer, den tid och de tillställningar eller den verksamhet som tillståndet avser, erinran om fullgörande av vad i 4 § här nedan stadgas samt grunden för utgörande av bevillningsavgift och i förekommande fall dess belopp ävensom bevis, att avgiften vederbörligen erlagts eller att godkänd säkerhet ställts för densamma. Meddelat tillstånd må återkallas, när helst skälig anledning därtill förekommer. Då skattemyndigheten meddelat tillstånd enligt denna kungörelse eller beslutat återkalla sådant tillstånd, skall tillståndsbeviset eller återkallelsebeslutet omedelbart i bestyrkt avskrift översändas till polismyndigheten. Förordning (1990:1239).

SFS 1913:380 Finansdepartementet 1913-12-31

Den som erhållit tillstånd enligt 3 § i fråga om tillställning skall, innan tillställningen äger rum, med företeende av tillståndsbeviset om varje tillställning göra anmälan till polismyndigheten. Anmälan skall, när så kan ske, göras minst 24 timmar före tillställningens början och, om tillställningen kungöres genom allmän tidning, i varje fall före kungörandet. Den som anmäler tillställningen är pliktig att, när det påfordras av polismyndigheten, styrka att den uppgivna lokalen eller platsen blivit av ägaren eller innehavaren upplåten för ändamålet. Har sådan upplåtelse skett, åligger det ägaren eller innehavaren av lokalen eller platsen att före tillställningens början göra sig förvissad om att tillståndsbevis erhållits och att anmälan skett i vederbörlig ordning. Lag (1976:1087) .

SFS 1913:380 Finansdepartementet 1913-12-31

Den, som utan tillstånd eller vederbörlig anmälan enligt denna kungörelse eller i strid mot föreskrifterna i meddelat tillståndsbevis anordnar föreställning eller annan tillställning eller verksamhet, som avses i 1 § mom. 2, eller vid ansökning om tillstånd lämnar oriktiga uppgifter eller upplåter lokal eller plats för tillställning, som äger rum utan tillstånd eller utan behörig anmälan, dömes till böter och vare därjämte skyldig att för tillställning eller verksamhet, som ägt rum utan eller i strid mot meddelat tillstånd och för vilken bevillingsavgift ej erlagts efter för varje fall stadgad grund, utgiva sådan avgift. Kungörelse (1969:794).

SFS 1913:380 Finansdepartementet 1913-12-31

Bestämmelsen i 6 § om böter äger icke tillämpning på svensk medborgare som anordnar sammankomst som avses i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster eller den som upplåter lokal eller plats för sammankomsten. I fall som nu har sagts är icke heller bestämmelsen i 6 § om skyldighet att utgiva bevillningsavgift tillämplig på den som upplåter lokal eller plats. På bevillningsavgift som ådömes anordnare, varom i första stycket sägs, utgår restavgift enligt 58 § 1 mom. första stycket uppbördslagen (1953:272). Lag (1976:1087) .

SFS 1913:380 Finansdepartementet 1913-12-31

Beslut eller föreskrift, som i den ordning förut nämnts meddelas jämlikt denna kungörelse, länder utan hinder av besvär till efterrättelse, till dess annorlunda förordnas; dock skall återkallelse, som avses i 3 § femte stycket, icke träda i kraft, förrän återkallelsen delgivits tillståndshavaren. Kungörelse (1964:701).

SFS 1913:380 Finansdepartementet 1913-12-31

Ådömd bevillningsavgift tillfaller kronan eller fördelas emellan kronan och vederbörande kommun, på sätt i förordningen angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter är för varje fall stadgat. Kungörelse (1957:666). Övergångsbestämmelser 1920:865 Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1921, då styrelse i stad, där magistrat ej finnes, till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet skall överlämna jämlikt 1 § 1 mom. enligt dess hittillsvarande lydelse hos styrelsen ställd säkerhet. 1964:701 Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1965. Är vid kungörelsens ikraftträdande ärende om rätt för utlänning eller i utlandet bosatt svensk undersåte att här i riket giva eller medverka vid offentlig föreställning m.m. anhängigt hos magistrat, kommunalborgmästare eller polismyndighet, skall ärendet överlämnas till länsstyrelsen. 1969:794 Denna kungörelse träder i kraft dagen efter den, då kungörelsen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser tillämpas dock beträffande tillställning eller verksamhet som äger rum före den 1 mars 1970. 1976:1087 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 men tillämpas ej i fråga om skyldighet att utge bevillningsavgift, som avser föreställning eller annan tillställning som har ägt rum dessförinnan, och ej heller i fråga om restavgift som belöper på sådan bevillningsavgift.

Need to analyze how this precedent applies to your matter?

Cross-reference this judgment against statutes, commentaries, and subsequent citing case law inside Legislator AI.

Open in Legislator →