Supreme Court remands water area division case for re-evaluation of applicant's specific share separation.

Kun yhteisen vesialueen jaon edellytyksiä harkittaessa ei ollut tutkittu, oliko mahdollista suorittaa sellainen jako, jossa vain toimitusta hakeneen osuus vesialueesta kokonaan tai osittain erotettaisiin, toimitus palautettiin toimitusmiehille jaon edellytysten uudelleen tutkimiseksi.

JL 25 §

JL 307 § 1 mom 1 kohta

JL 313 §

---

[SV]

Då det vid prövningen av förutsättningarna för skifte av ett samfällt vattenområde inte hade undersökts möjligheterna att verkställa skiftet så att endast sökandens andel i vattenområdet helt eller delvis avskiljdes, återförvisades förrättningen till förrättningsmännen för ny prövning av skiftesförutsättningarna.

L om skifte 25 §

L om skifte 307 § 1 mom 1 punkten

L om skifte 313 §

ÄRENDETS HANDLÄGGNING I DE LÄGRE INSTANSERNA

Förrättningen

A har såsom ägare av lägenheten Grabbskog RNr 1:61 av Grabbskog enstaka hemman i Pojo kommun anhållit om skifte av Grabbskog enstaka hemmans samfällda vattenområden. Förrättningsmännen har på basen av arkivforskningar konstaterat, att till Grabbskog enstaka hemman hörde samfällda vattenområdena Stor- eller Grabbskog träsk omfattande 32,965 hektar, Lillträsk omfattande 4,810 hektar, Braxenträsk omfattande 5,870 hektar och Skarpkulla bäcken omfattande 0,300 hektar, tillsammans 43,945 hektar, och att sammanlagt 28 lägenheter hade andel i vattenområdena. Enligt den av förrättningsmännen uppgjorda förteckningen över lägenheternas andelar i vattenområdena var lägenheten Grabbskogs RNr 1:61 andel 0,3388/1,0000 motsvarande cirka 14,91 hektar.

Efter att ha vid förrättningen hört närvarande sakägare har förrättningsmännen i sitt beslut 1.11.1984 yttrat, att många delägare, om vattenandelarna skulle skiftas, inte skulle erhålla fiskevatten i närheten av sina tomter och att idkande av fiske således skulle för dem försvåras. Även om de minsta andelarna skulle lämnas oskiftade, skulle vattnen på grund av det stora antalet delägare splittras i skiften som inte lämpade sig för ett ändamålsenligt nyttjande. Därför förelåg inte de i 25 § lagen om skifte stadgade förutsättningarna för vattenskifte. Förrättningsmännen har också ansett att en ytterligare uppdelning av vattenområdena skulle försvåra vattnens rationella skötsel och sålunda minska områdets gagnelighet och vara till förfång för andra delägare. Förrättningsmännen har därför beslutat inställa förrättningen.

A har efter beslutet anmält, att skiftet skulle i första hand beröra Stor- eller Grabbskog träsk och inte de vattenområden som befann sig inom enskilda lägenheters gränser. Han har sålunda ansett, att vattenområden i Grabbskog borde skiftas.

Förrättningsingenjören har efter A:s anmälan konstaterat, att då alla sakägare inte hade godkänt förrättningsmännens beslut angående förutsättningarna för skifte av vattenområdet, skulle beslutet enligt 307 § lagen om skifte underställas jorddomstolens prövning.

Södra Finlands jorddomstols utslag 29.4.1986

A har vidhållit sin anhållan om skifte av de samfällda vattenområdena.

Jorddomstolen har hört förrättningsingenjören och såsom sakägare B, vilken därvid motsatt sig skiftet.

I sitt utslag har jorddomstolen yttrat, att de ifrågavarande vattenområdena omfattade tre olika stora träsk och en bäck och att dessa vattenområden var att anse såsom heterogena i avseende å skifte. Med beaktande av detta och på de av förrättningsmännen anförda grunderna har jorddomstolen funnit, att det inte förelåg förutsättningar för skifte. Jorddomstolen har därför inställt skiftet och förrättningen, dock sålunda, att förrättningen återförvisats till förrättningsmännen för fattande av beslut angående förrättningskostnaderna.

YRKANDEN I HÖGSTA DOMSTOLEN

A har sökt ändring i jorddomstolens utslag och i sin besvärsskrift påstått, att förutsättningar för skifte förelåg, åtminstone i sådan utsträckning att hans andel av de samfällda vattenområdena helt eller delvis kunde avskiljas. A har yrkat, att jorddomstolens utslag om inställande av förrättningen skulle upphävas och ärendet återförvisas till förrättningsmännen för ny handläggning.

Med anledning av besvären har förrättningsingenjören och lantmäteristyrelsen inkommit med utlåtanden.

HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE

Motivering rörande huvudsaken

Enligt 25 § lagen om skifte äger delägare i samfällt vattenområde rätt att få sin andel däri avskild genom skifte, om det kan ske utan förfång för de andra och om vattenområdets gagnelighet ej därigenom nämnvärt minskas. Av förrättningsprotokollet framgår det inte att man vid förrättningen skulle ha behandlat förutsättningarna för att skifta vattenområdena på sådant sätt, att enbart A:s lägenhet Grabbskog RNr 1:61 tillhöriga andel i vattenområdena skulle ha helt eller delvis avskiljts och till hans lott förts antingen ett helt träsk eller delar av flera träsk. Förutsättningarna för förrättningen har sålunda inte blivit allsidigt prövade.

Domslut

Förrättningen återförvisas till förrättningsmännen, som skall pröva huruvida det är möjligt att på sätt ovan sagts avskilja enbart A:s lägenhet Grabbskog RNr 1:61 tillhöriga andel av vattenområdena. Därjämte skall beaktas vad jorddomstolen i sitt utslag yttrat angående förrättningskostnaderna.

Avgörande angående ordningen för ärendets behandling

Förrättningsmännen har beslutat inställa förrättningen eftersom förutsättningar saknades för skifte av vattenområdet. Beslutet har underställts jorddomstolens prövning.

Enligt 313 § lagen om skifte bör i beslut om inställande av förrättning ändring sökas genom besvär såvida inte annat är stadgat. Stadgandet i lagens 307 § 1 mom. 1 punkt om att beslut, som sakägare inte har godkänt, skall underställas jorddomstolens prövning, om det gäller förutsättningarna för och omfånget av skifte av vattenområde, avser inte ett sådant beslut om skiftesförutsättningarna som lett till att förrättningen inställts. Förrättningsmännen har alltså förfarit felaktigt då de har underställt sitt beslut jorddomstolens prövning.

Detta oriktiga förfarande har dock inte medfört skada för någon sakägare. Det föranleder därför inte ytterligare åtgärder utan Högsta domstolen prövar målet som om det skulle ha kommit till jorddomstolen genom besvär.

I avgörandet deltag: president Olsson, justitieråden Nybergh, Riihelä, Haarmann och Roos